På önskelistan som nygammal Örebroare

Oj. Sommaren gick F-O-R-T! Jag har nu varit nygammal Örebroare i 51 dagar. Skolan har börjat för barnen. Mannen har börjat sitt nya jobb. Vi har packat upp, en del. Bott in oss lite. Jag har format tankar på några önskningar inför kommande året.

1. Jag önskar att våra gamla Örebro-vänner tänker på oss. Att de drar in oss i sina sociala nätverk, bjuder med oss på ditt och datt. För trots att vi Ä-R Örebroare från början är det här med att flytta hem, ja,  lite som att vara helt nyinflyttad. Som att  börja om på nytt i en ny stad, utan sina vanliga sociala sammanhang.

2. Jag önskar att jag framåt vintern kommer att hitta ett roligt, utmanande nytt jobb eller projekt inom kommunikation. Det känns spännande och lite nervöst att ännu inte veta vad jag gör efter november.

3. Jag önskar att mina barn kommer att fortsätta ha lika roligt i skolan som de berättade att de haft under sin första skoldag igår. De hade fått många nya kompisar och intryck. Och att de kommer att lära sig massor av nya spännande färdigheter.

Så. Det är mina tre önskningar.

#1 Saker jag kommer sakna och inte sakna i Stockholm

När sömnen sviker startar hjärnan på högvarv. I tanken saker jag kommer sakna och inte sakna i Stockholm. Det är sommarmorgon och jag kan inte sova. Ljuset har sin del men mest beror det nog på att det drar ihop sig. Till flytt. Till Örebro.

Pulsen. Jag kommer sakna pulsen här i Stockholm. Det är alltid folk i rörelse. Energin är hög och luften nästan vibrerar. Särskilt så här på försommaren. Förväntan. Fart. Och en ”kaffe on the go”.

Ända sen jag började jobba i Stockholm har jag älskat take away-kaffe. En riktigt god kaffe som jag sipprar på i farten och har i handen när jag landar på min stol vid skrivbordet på jobbet. Min köper jag på Wayne’s på centralen. Där finns dessutom världens trevligaste tjejer som för min kaffe innan jag hunnit fram och säger nåt trevligt. Kommer att sakna dom.

Den har baksidor. Pulsen. Men nerven, förväntan, högt tempo i allt kommer jag ändå sakna till en ganska stor del. I alla fall en stund.

Jag är stolt över det jag åstadkommit – intranät

När jag är på väg att lämna ett jobb jag älskar känns det både spännande och vemodigt. Ibland tänker jag att jag är galen som frivilligt slutar på världens roligaste jobb. Men det jag framför allt känner, är en stor stolthet över allt jag har åstadkommit under mina år på ASSA ABLOY.

Det första jag vill berätta om är intranätet. Idag drivs det på fantastiskt sätt av min duktiga kollega Helene. Men det var jag skapade och lanserade koncernens första version av det globala intranätet 2002 och sedan drev det under ett antal år.

På den tiden fanns det inte en sammanhållande kommunikationsplattform för snabba nyheter och delning av verktyg inom koncernen. Min vision var redan från starten att keyPoint, som intranätets namn blev, skulle bli ”The One Point Entry” för alla koncernens olika webbaserade verktyg. Hit skulle alla gå för att hitta sina verktyg och nödvändig information.

Det krävdes ett stort förankringsarbete med de olika intresseägarna runtom i världen. En del applikationsägare ville till exempel inte alls vara med på tåget, utan ville ha sina egna domäner och login. Men det lyckades. En stark vision och enträget arbete gav resultat.

Jag drev även tillsamamns med IT på arbetet och upphandlingen av en CMS-platform som skulle kunna delas globalt för att kunna hantera säkerheten bättre och för att vi enkelt skulle kunna sätta upp mallar för underwebbar som snabbt kunde kopieras och dra igång. En föregångare till integreringen av visionen att lokala intranät skulle kunna dela funktionalitet med koncernintranätet. Vi valde Episerver då. Idag har vi Episerver som plattform för ett stort antal lokala intranät, som nuvarande Global Intranet Manager, min kollega Helene, arbetat fram lösningen för.

Jag är mycket stolt över att se min vision uppfyllas och över att det jag startade för 10 år sen idag är ett extremt starkt varumärke och en viktig kommunikationsbärare i koncernen.

Doris och jag

Reblogged from Anna P &:

Ibland känner jag mig som Doris. Den glömska (M-Y-C-K-E-T glömska) fisken i Hitta Nemo du vet?

Idag är en typisk Doris-dag. Tur att jag har snälla jobbarkompisar. De tar inte illa upp när jag frågar för femte gången om de ska träna efter jobbet, får svaret att nej, det ska de inte, de ska på ansiktsbehandling (inte allihop samtidigt, det var bara en, men visst låter det bättre i plural?).

Läs mer… 102 fler ord

Lite statistikskadad efter dagen med Google Analytics-träning så kollade jag vilka inlägg på bloggen som lästs mest av alla och ett av dom är detta om Doris. Idag har jag inte varit Doris, men vem vet om morgondagen?

Skomakarens, eller, Webbprinsessans kläd…, jag menar blogg

Eftersom jag söker nytt jobb som kommunikatör till hösten borde så klart min egen blogg vara tipp topp. Uppdaterad. Snajdig som ett oljat ormskinn (hmmm?). Men det är ju lite klassiskt, att inte hinna fixa och dona för att berätta hur bra man är på sitt jobb. Just för att man är upptagen med… att jobba. Och i mitt fall planera flytt till ny-gamla staden Örebro.

Så hittar du hit och söker en kommunikatör, glöm inte detta. Jag är bra. Jag lovar. Du hittar mig på www.linkedin.com/in/annapojen.

Det är verkligen fantastiskt att kunna vara helt öppen med att jobbsökande pågår. Eftersom jag bestämde mig för flytt först blev det naturligt att alla vet på jobbet. Jag behöver inte smyga med att jag tar ledigt för en intervju till exempel.

Det är inte lätt det där med intervjuer. Att på ett bra sätt, på kort tid, beskriva sin kompetens, kopplad till en specifik verksamhet du nyss läst på om, samtidigt som du ska vara glad och framstå som en vettig människa.

Det gäller att gå in till kärnan i sig själv. Förlita sig på tryggheten i att jag är riktigt bra på kommunikation. Jag är strategisk, kreativ och målinriktad.

Idag är det dock ledig dag. Flyttkartongerna hägrar (eller snarare ruvar).

Fortsätter ensam utan Fitnessfight

Missade helt att jag var tvungen att lägga upp förebilder på Fitnessfightens hemsida inom några dagar. Hade haft strul med inloggning. Sen var det för sent. . Men jag fick pengar tillbaka så det var schysst!

Så nu fortsätter jag maj ut med mindre energiintag på egen hand.

Första veckan gick som en dans. Denna vecka har innehållit några lite jobbigare dagar. Hungrig!

Gäller att hitta smarta vägar. Jordgubbar till exempel. När jag blir sötsugen.

Men igår gick det mindre bra på kvällen. Efter att ha fastnat i totalstopp på E-18 efter en olycka i 65 minuter (!) på väg till Örebro blev allt försenat. Middag kl 20.30. På restaurang. Say no more.

Men yesterday var yesterday.

I går träffade vi de vi köpt huset i Örebro av. De är så bra! Allt kommer klaffa. Och vill vi kan vi få måla fasaden (som måste målas klart) redan innan vi flyttat in och tagit över huset. Så då kanske vi har det klart innan vi kommer.

I morgon börjar jag Fitnessfighten

30 dagar. Fokus på hälsan. Efter en stressig vår med fullt fokus på husförsäljning känns det skönt. Nystart.

Anmälde mig till World of Shape’s Fitnessfighten för lite extra motivation. För chansen att vinna en träningsresa. För att helt enkelt skifta fokus helt och fullt.

Nu ska luddet runt magen bort. Det är vår!

Ska du hänga på? Start 1 maj!