Sprite Light är visst roligt!

Borde skriva här på bloggen. Kanske om hur rolig jag är? Nu är det dock inte alla andra som fattar hur rolig jag är. Here it goes!

M och jag är på pizzeria på nittiotalet nån gång. Vi kommer fram till disken där man först tar dricka själv. Jag utbrister med väldigt ljus (E-X-T-R-A ljus) och hög (jo, värre än vanligt) röst: ”Oh, Sprite Light! Sprit Light”, samtidigt som jag försöker se rädd ut och pekar på läskflaskorna (där det står Sprite Light bland annat).

M tittar på mig med sin nu-har-hon-blivit-RIKTIGT-knäpp-min.

Själv skrattar jag åt hur rolig jag just var, och har inte sett hans min än.

M: Vad håller du på med?

Jag: Men, Gremlins! Fattar du inte? ”Oh bright light! Bright Light”. Vi såg ju den nyss?

M: ?

Jag: Men det är ju jätteroligt! Bright Light – Sprite Light?

M: Du är ju knäpp!

Jag står fortfarande fast vid att det där V-A-R ett kul skämt. Kanske är det därför jag fortfarande drar upp att han inte fattade, fast det passerat typ sjutton år eller så.