Mega-galonisar eller tak?

Det är konstaterat. Storleken spelar roll. Särskilt när det är blåser kallt och regnar.

Regn. Blåst. Skitväder. Jag väntar på bussen. Jo, varje hållplats vid buss/tågstationen har en kur att skydda sig i. Förr var de där kurerna stora nog till 15 pers att ”kura” ihop sig i. Om man kämde ihop sig. Idag är de ungefär 90 cm djupa (med något längre tak) med en jättebänk som tar upp all kurplats. Nästan. En stående person kan klämmas in på respektive sida. Sen är det fullt.

Sitta på bänken skulle kunna vara ett alternativ om jag varit klädd i jätte-galonisar. Eller om solen sken. Nu regnar det. Inne i hela busskuren. Regn faller som bekant sällat rakt ned. Särskilt när det blåser. På bänken regnar det; och och på de två människor som i alla fall är skyddade mot blåst (om det blåser från rätt håll, gissa om det är vanligast med vind från de andra vädersträcken?). Men G-I-S-S-A också om fler än två personer ska med bussen. Som är sen. Naturligtvis.

Det var bättre förr, innan de vid upprustningen bytte de gamla busskurerna. Kanske var det så att pengarna tog slut? Till kurerna alltså, så de blev tvugna att bygga halva kurer? Bänkbudgeten räckte däremot. A-L-L-A busskurer har en jättebänk. Som ingen sitter på. De är ju blöta.

Kanske har PRO helt enkelt en starkare lobby än vi som bara vill ha lite skydd? Jag menar, varför skulle annars bänkar – som i detta kalla land kan användas fyra månader om året om man inte har skoteroverall – prioriteras över taklängd? SL borde sponsra pensionärerna med mega-galonisar i så fall. De kan ju inte heller sitta på bänken. Då blir de blöta i rumpan. Får urinvägsinfektion. Och dör.